Hyggesbruk och hyggesfritt skogsbruk: ekologiska och ekonomiska aspekter

NYHET | 2012-06-13

Hyggesbruk anses av många möjliggöra hög virkestillväxt, medan hyggesfritt skogsbruk ses som skonsammare för skogens naturvärden. Nu finns en färsk finsk utvärdering av det vetenskapliga underlaget för sådana uppfattningar.

Enligt en ny systematisk utvärdering finns inget tydligt vetenskapligt stöd för uppfattningen att hyggesbruk är lönsammare än hyggesfritt skogsbruk.

Det svenska skogsbrukets metoder är föremål för intensiv och långvarig debatt. Förespråkare för det hyggesbruk som sedan ett halvsekel är helt dominerande i Sverige hävdar ofta att metoden tack vare effektivitet och hög virkesavkastning är ekonomiskt överlägsen. Förespråkare för plockhuggning (selektiv avverkning) eller andra former av hyggesfritt skogsbruk menar å sin sida att dessa alternativa metoder kan bevara naturvärden som försvinner om skogen kalavverkas.Tre forskare vid Helsingfors universitet har nu med systematisk metodik utvärderat vad den vetenskapliga litteraturen har att säga om olika avverkningsmetoders ekologiska och ekonomiska konsekvenser. De har sökt bland studier av skogsbruk i de centrala och norra delarna av Fennoskandien samt angränsande delar av Ryssland.

Sju studier av skogsbrukets ekologiska effekter var inriktade mot evertebrater (ryggradslösa djur), och det framkom att sådan fauna generellt störs mindre av plockhuggning än av kalavverkning. Avverkning kan påverka djuren inte bara direkt utan också indirekt genom sin inverkan på vegetationen. Endast två studier jämförde vegetationsförändringar efter olika slags avverkning, men båda tydde på att plockhuggning åtminstone på kort sikt påverkar undervegetationen mindre än kalavverkning.

Oklart om hyggesbruk ger bästa tillväxten
och avkastningen

Studier av virkestillväxten i skog som brukas med olika metoder har kommit till skiftande resultat. Enligt sex studier var tillväxten lägre i skog med träd av blandade åldrar (dvs. sådan skog som skapas av hyggesfritt skogsbruk) än i likåldrig skog (sådan som uppkommer genom hyggesbruk). Enligt fem andra studier var tillväxten tvärtom högre i olikåldrig än i likåldrig skog.

Sju studier har jämfört den ekonomiska avkastningen av olika slags skogsbruk. Enligt två studier var avkastningen högst i likåldrig skog; enligt två andra var den i stället högst i olikåldrig skog. I de övriga studierna var utfallet beroende av exempelvis klimatförhållanden, ränteläge eller skogsbeståndets ursprungliga egenskaper.

Forskarna drar slutsatsen att de granskade studierna inte ger något tydligt stöd för uppfattningen att hyggesfritt skogsbruk är mindre lönsamt än hyggesbruk.

Utvärderingen av de olika skogsbruksmetoderna publiceras i ett kommande nummer av Kungl. Vetenskapsakademiens tidskrift Ambio men finns redan nu tillgänglig på nätet.