Utfasning av PFAS och skötsel av skyddad skog – nu utvärderar EviEM

NYHET | 2013-11-11

Vad är effekten av att produktionen av PFAS fasats ut i delar av världen? Hur påverkas den biologiska mångfalden i skyddad skog av aktiv skötsel? I två nya projekt som startar under hösten ska EviEM utvärdera vad vetenskapen säger i dessa ämnen.

Poly- och perfluorerade alkylerade ämnen

Poly- och perfluorerade alkylerade ämnen (PFAS) har spridits till miljön i stora delar av världen. Eftersom flera slags PFAS är svårnedbrytbara och giftiga är det önskvärt att spridningen upphör. Vissa PFAS, bland annat PFOS och PFOA, har börjat fasas ut i en del länder, men på andra håll fortsätter både tillverkning och användning.

Hos PFOS, ett av de vanligaste PFAS-ämnena, består varje molekyl av 8 kolatomer, 17 fluoratomer, 3 syreatomer, en svavel- och en väteatom. Bild: Claes Bernes.

PFAS förekommer inte naturligt men har producerats och använts i kommersiella produkter i över 60 år, bland annat i vatten-, smuts- och fläckavstötande skikt på kläder och mattor samt i brandsläckningsskum, färger och lim. Substanserna används även inom industrin, i t.ex. ytaktiva medel och emulgeringsmedel.

EviEM ska nu utreda hur utfasningen har påverkat koncentrationerna av PFAS, inklusive olika ersättningsämnen, i miljön. Arbetet kommer att ledas av professor Cynthia de Wit vid Stockholms universitet. Projektledare på EviEM är Magnus Land.

Skötsel av skyddad skog

Det storskaliga skogsbruket har det senaste århundradet fått allt större inverkan på skogens biologiska mångfald. För att bevara åtminstone en del av den hotade mångfalden har man här och var undantagit skog från avverkning, antingen genom att skydda den i reservat eller på frivillig basis.

En skogsbrand härjar en torr regnfattig sommardag. 

Att bränna skog kan vara ett sätt att långsiktigt bevara dess biologiska mångfald. Foto: Trons/TT bild.

Skog som på det här sättet har avsatts för bevarande eller restaurering har i de flesta fall lämnats mer eller mindre orörd – man brukar säga att den får genomgå ”fri utveckling”. Men i en del skyddade skogar är biologisk mångfald och andra naturvärden i stor utsträckning ett resultat av gångna tiders störningar eller ingrepp, exempelvis skogsbränder, skogsbete eller småskalig avverkning. Om sådana skogar lämnas i fred kommer de efterhand att förändras. Vanligen blir de allt tätare och mörkare, vilket kan missgynna många av de arter man egentligen ville skydda. För att skogar av det här slaget ska kunna behålla sin mångfald kan de därför behöva någon form av aktiv skötsel, såsom bränning eller gallring.

De senaste åren har intresset för sådana skötselinsatser ökat, men åsikterna går isär bland naturvårdare om hur aktiv skötsel av skyddad skog bör vägas mot fri utveckling.

För att klarlägga vad vetenskapen har att säga i frågan ska EviEM nu inleda en systematisk utvärdering av hur den biologiska mångfalden i skogar som avsatts för bevarande eller restaurering påverkas av aktiv skötsel kontra fri utveckling. Arbetet kommer att ledas av professor Bengt Gunnar (Bege) Jonsson vid Mittuniversitetet i Sundsvall, och projektledare på EviEM är Claes Bernes.