Hur påverkar biologisk bekämpning av översvämningsmygg med VectoBac G miljö och människor?

NYHET | 2014-05-05

Mistra EviEM har tagit fram en förstudie om olika effekter av biologisk bekämpning av översvämningsmygg med medlet VectoBac G åt Naturvårdsverket. Förstudien visar att det redan finns en relativt stor kunskap om vissa aspekter av bekämpningsmedlet, medan det fortfarande saknas forskning om andra aspekter. Förstudien lyfter också fram två möjliga frågor för systematiska utvärderingar.

Flommygg (Aedes vexans). Stikkemygg. Mygg som suger blod av menneske.
Foto: © Øystein Søbye / NN / Samfoto

Översvämningsmygg Aedes vexans. Foto: Øystein Søbye. NN Samfoto

Det har förekommit många försök att bekämpa myggförekomster med olika metoder. Anledningen till detta är att många myggarter kan sprida sjukdomar och att myggor kan upplevas som ett stort irritationsmoment hos både människor och djur.

En metod för att bekämpa mygg är att använda VectoBac G, en granulär form av bakterien Bacillus thuringiensis subsp. israelensis (Bti). Bti-baserade insekticider har funnits kommersiellt sedan 1980-talet och har använts i många länder på alla kontinenter. Bakterierna är mycket giftiga för mygglarver men har ingen effekt på myggägg, puppor eller myggor. Användningen av Bti som bekämpningsmedel är dock inte helt okontroversiell i Sverige. Bland annat ligger behandlade områden vid nedre Dalälven nära skyddade Natura 2000-områden och det finns en oro för att Bti kan orsaka negativa effekter på miljön och ekosystemen i dessa områden.

Med utgångspunkt från det regeringsuppdrag Naturvårdsverket har fått och de diskussioner Mistra EviEM haft med Naturvårdsverket formulerades ett antal utvärderingsbara frågor. För några av frågorna finns ett flertal studier med i stort sett samstämmiga resultat. Det är t.ex. väl etablerat att den potentiella effektiviteten hos Bti-baserade produkter för bekämpning av mygglarver är hög. Sedan finns det vissa frågor som undersökts i endast ett fåtal studier, och mer forskning behövs för att förbättra kunskapsläget. Detta gäller t.ex. sambanden mellan Bti-behandling och vattenkvalitet. I Web of Knowledge påträffades inte någon studie där näringsbudgeten undersökts i Bti-behandlade områden.

Ytterligare andra frågor har undersökts i ett flertal studier där resultaten har varit blandade. I dessa fall kan en systematisk utvärdering av den samlade litteraturen bidra till en tydligare bild av kunskapsläget. Två möjliga frågor för systematiska utvärderingar skulle enligt förstudien kunna vara:

1. Hur effektivt är Bti-behandling för att minska förekomsten av översvämningsmyggor i stor skala (landskap/samhälle)?

2. Hur persistent är Bti i naturen?