Mer kunskap behövs om små plastpartiklar i havsmiljön

NYHET | 2015-10-08

Att mikroskopiskt små plastpartiklar finns på de flesta håll i havsmiljön är väl belagt. Men vilka effekter har dessa plastpartiklar på plankton och på ekosystemen de lever i? EviEM har letat efter evidens i den vetenskapliga litteraturen.

Stor spridning av små plastpartiklar

Som en direkt följd av plastanvändningen i samhället har stora mängder plastavfall hamnat i haven. Beräkningar har visat att mellan 4,8 och 12,7 miljoner ton plastskräp tillfördes havsmiljön från sammanlagt 192 kustnationer under ett enda år (2010). Mikroplast (ofta definierad som plastpartiklar mindre än 5 mm) förekommer både som primära partiklar (små redan vid tillverkningen) och som sekundära partiklar (fragment av större föremål). Under senare decennier har de sekundära partiklarnas betydelse i världshaven ökat. Även i havssediment på djup upp till 5000 meter har mikroplast påträffats.

Hur höga partikelhalter man mäter upp i havsvattnet beror till stor del på hur stora partiklar man undersöker. Det kan därför vara svårt att jämföra olika undersökningar där provtagningen skett på olika sätt. I nät med en maskstorlek på 0,08 mm har man i svenska kustvatten samlat in 150-2400 partiklar per kubikmeter, vilket är upp till 100 000 gånger fler än vad man fått tag på med en maskstorlek på 0,45 mm (0,01-0,14 partiklar per kubikmeter). I Atlanten och Stilla havet har antalet mikroplastpartiklar (med en storlek på 0,28-0,505 mm) som fångats upp i kustvatten eller öppet hav varierat mellan 0 och 32,8 per kubikmeter.

Bristande kunskap om mikroplasternas effekter

Mikroplastpartiklar kan få biologiska effekter genom sina fysiska egenskaper eller på grund av kemiska substanser som lakas ut ur partiklarna. Havslevande djur kan förväxla partiklarna med föda, vilket kan leda till undernäring eller svält, och partiklarna kan blockera eller på andra sätt störa viktiga organ. Kemiska substanser som lakas ut från partiklarna kan antingen utgöra en del av själva plastmaterialet (s.k. additiv) eller bestå av föroreningar som fanns i havet redan innan plasten kom dit och som sedan fastnat på plastpartiklarnas ytor.

Både fältstudier och laboratoriestudier har bekräftat att små organismer äter eller på andra sätt får i sig mikroplastpartiklar, samt att plastpartiklarna kan spridas från lägre till högre nivåer i en näringskedja. Dock är det endast i laboratoriestudier som biologiska effekter av mikroplasterna har studerats, och då har man oftast använt partikelhalter som är betydligt högre än ute i havsmiljön. Därför är det svårt att bedöma hur representativa dessa undersökningar är. Vidare har man oftast använt runda eller släta partiklar i undersökningarna, men det är inte otänkbart att kantiga och vassa partiklar kan ge större effekter eller effekter vid lägre halter.

EviEM:s kunskapsöversikter ger överblickar över aktuella miljöfrågor

En EviEM Kunskapsöversikt ger en översiktlig bild av kunskapsläget inom en viss miljöfråga. Den baseras på en begränsad litteratursökning och gör därför inte anspråk på att vara heltäckande. Ett av syftena är att undersöka om det finns underlag för en systematisk utvärdering av frågan och om det finns anledning att genomföra en sådan.