SR8 Hur inverkar buffertzoner kring åkrar på biodiversitet och föroreningar?

Buffertzoner (ständigt bevuxen mark) längs åkerkanter kan begränsa effekterna av intensivt jordbruk på flera olika sätt. De kan utgöra livsmiljöer för olika slags organismer, och de kan hejda utflödet av bekämpningsmedel och näringsämnen med avrinnande ytvatten och grundvatten. Mycket forskning har bedrivits kring användning och effekter av buffertzoner, och 2015 inledde EviEM en systematisk utvärdering av ämnet.

Utvärderingsstatus (Avslutad 2018)

Bakgrund

Olika slags ständigt bevuxna zoner i och kring åkrar, däribland häckar, kantzoner med gräs, örter eller buskar samt skogsbryn. Bild: Gunilla Hagström.

Olika slags ständigt bevuxna zoner i och kring åkrar, däribland häckar, kantzoner med gräs, örter eller buskar samt skogsbryn. Bild: Gunilla Hagström.

En buffertzon är obrukad mark mellan åker och vattendrag som bl.a. kan minska näringsläckage. Foto: Olle Kvarnbäck

En buffertzon är obrukad mark mellan åker och vattendrag som bl.a. kan minska näringsläckage. Foto: Olle Kvarnbäck

Senare decenniers intensifiering av jordbruket har medfört en kraftig minskning av odlingslandskapets biologiska mångfald i hela Västeuropa. För att begränsa den intensiva odlingens miljöeffekter, i synnerhet på vattendragen, har man på många håll i Västeuropa anlagt ständigt bevuxna buffertzoner kring åkrarna. I Storbritannien, Tyskland och Schweiz handlar en betydande del av jordbrukets miljöstöd och miljökrav om buffertzoner. Sådana anläggs av en rad olika skäl: För att gynna den biologiska mångfalden, för att minimera utflödet av bekämpningsmedel, för att förhindra förluster av åkerjord genom erosion, och för att begränsa läckaget av näringsämnen.

I Sverige har ca 11 000 hektar jordbruksmark avsatts som buffertzoner, men siffran skulle som följd av framtida miljöskyddsplaner kunna stiga till 100 000 hektar. Sedan 2011 är buffertzoner längs vattendrag obligatoriska där man använder vissa slags bekämpningsmedel.

Utvärderingen

Hittills har ingen genomfört någon mer omfattande genomgång av alla de studier som gjorts av buffertzoner, trots att dessa utgör ett vanligt inslag i jordbrukslandskapet. En djupgående granskning av den kunskap som finns i ämnet är därför på sin plats.

Enligt de intressenter EviEM har varit i kontakt med återstår flera nyckelfrågor om buffertzonerna att besvara, exempelvis huruvida ökad förekomst av pollinatörer eller rovdjur i buffertzonerna också medför 1) ökad pollinering respektive minskad förekomst av bytesdjur på själva åkrarna och 2) ökad biologisk mångfald även på landskapsnivå snarare än bara omfördelning av arter och individer inom landskapet.

Intressenterna efterlyste också information om hur buffertzoner bör anläggas och skötas för att kunna fylla alla sina funktioner (ekosystemtjänster, bevarande av mångfalden, motverkan av näringsutflöde, jorderosion och bekämpningsmedelsspridning).

Inom ramen för vårt projekt kommer vi att genomföra omfattande sökningar efter studier av buffertzoner kring åkermark och deras miljöeffekter. Alla studier som belyser buffertzonernas inverkan på biologisk mångfald i terrester miljö (landmiljö), jorderosion och jordflykt, läckage av bekämpningsmedel och utflöde av näringsämnen kommer att katalogiseras och beskrivas i en systematisk kartläggning och sammanställas i en databas.

Utvärderingsgrupp

Sönke Eggers, (ordförande), Institutionen för ekologi, Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala
Colin Brown, Environment Department, University of York, Storbritannien
Brian Kronvang, National Environmental Research Institute, Aarhus Universitet, Danmark
Jaana Uusi-Kämppä, Natural Resources Institute Finland, Jokioinen, Finland
Jonas Josefsson, Institutionen för ekologi, Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala
Nicola Randall, Centre for Evidence-Based Agriculture, Harper Adams University, the UK
Neal Haddaway (projektledare), EviEM, Stockholm

Utvärderingsgrupens första möte i november 2015. Från vänster: Neal Haddaway, Brian Kronvang, Sönke Eggers, Jonas Josefsson, Colin Brown och Jaana Uusi-Kämppä. Nicola Randall saknas på bilden. Foto: Sif Johansson

Utvärderingsgrupens första möte i november 2015. Från vänster: Neal Haddaway, Brian Kronvang, Sönke Eggers, Jonas Josefsson, Colin Brown och Jaana Uusi-Kämppä. Nicola Randall saknas på bilden. Foto: Sif Johansson