SR12 Hur inverkar förändrad förekomst av död ved på mångfalden i skogen?
Vilka möjligheter finns att bevara eller återställa skogens biologiska mångfald genom att påverka dess innehåll av död ved? EviEM har granskat vad som händer med mångfalden efter tre slags ingrepp: skapande av död ved (genom exempelvis ringbarkning), tillförsel av död ved från annat håll, samt naturvårdsbränning.
Ringbarkade granar. Foto: Göran Eriksson/Länsstyrelsen i Jämtland.
Flera olika ingrepp kan påverka förekomsten av död ved
Död ved är en nyckelfaktor för den biologiska mångfalden i de flesta skogsekosystem. När naturskog omvandlas till produktionsskog är det ofta förlusterna av död ved som får de allvarligaste följderna för mångfalden. Under senare år har många försök gjorts att åtgärda den nutida bristen på död ved i skogar som används (eller tidigare använts) för skogsbruk. Ändå är det inte fullständigt klarlagt i vilken utsträckning sådana åtgärder gynnar flora och fauna.
EviEM genomförde 2014-2015 en systematisk kartläggning av den kunskap som finns om hur olika slags skötsel påverkar den biologiska mångfalden i skyddad skog (se utvärdering SR6). Vi fann då över 800 vetenskapliga studier som belyste frågan. Åtskilliga av dem beskrev ingrepp som påverkade förekomsten av död ved och vedberoende arter. Vi gick därefter vidare med en fullständig systematisk utvärdering av vad de sistnämnda studierna kommit fram till.
Det primära syftet med utvärderingen var att klarlägga vad som händer med skogens biologiska mångfald efter ingrepp som påverkar förekomsten av död ved. Vi granskade tre typer av ingrepp:
- Skapande av död ved (exempelvis genom ringbarkning eller fällning av befintliga träd)
- Tillförsel av död ved från annat håll
- Naturvårdsbränning
Den yttersta avsikten med utvärderingen var att bedöma om ingrepp av de här slagen kan bevara eller återställa biologisk mångfald i skogsreservat och annan skog som undantagits från skogsbruk. Vi granskade emellertid också studier som genomförts i produktionsskog. Vårt fokus låg på skogstyper som förekommer i Sverige, men vi tog med relevanta studier som genomförts i boreal eller tempererad skog var som helst i världen.
Naturvårdsbränning ett effektivt sätt att gynna vedberoende arter
Sammanlagt 37 olika studier rapporterade resultat som kunde sammanställas genom metaanalys. Resultaten var heterogena, men de visade att en ökning av mängden död ved har positiv inverkan på art- och individrikedomen hos vedberoende insekter och svampar. För vedberoende skadeinsekter var effekterna mindre positiva än för vedberoende insekter generellt. Art- och individrikedomen hos marklevande insekter och hålhäckande fåglar påverkades inte signifikant av en ökning av mängden död ved.
Även om de granskade studierna i allmänhet var kortsiktiga ger vår sammanställning stöd för att all slags påverkan som ökar mängden död ved kan leda till ökad mångfald bland vedberoende arter. Studierna av naturvårdsbränning visade positiva effekter på vedberoende insekters art- och individrikedom som liknade effekterna av skapande och tillförsel av död ved, trots att bränningen i genomsnitt gav upphov till mindre mängder död ved än de andra typerna av ingrepp.
Slutsatsen blir att ingrepp som ökar mängden död ved kan utgöra ett verksamt inslag i naturvården, särskilt i områden där det i dag är ont om död ved. Man bör också eftersträva en blandning av olika typer av död ved, något som ofta kan åstadkommas genom naturvårdsbränning. För att hålhäckande fåglar inte ska missgynnas bör man dock vid sådana ingrepp försöka minimera förlusterna av stående torrträd.
Utvärderingsgrupp
Bengt Gunnar (Bege) Jonsson (ordförande), Avdelningen för naturvetenskap, Mittuniversitetet, Sundsvall
Kaisa Junninen, Forststyrelsen (Metsähallitus), Joensuu, Finland
Asko Lõhmus, Inst. of Ecology and Earth Sciences, Tartu University, Estland
Ellen Macdonald, University of Alberta, Edmonton, Kanada
Jörg Müller, Bavarian Forest National Park, Grafenau, Tyskland
Claes Bernes (projektledare), Stockholm Environment Institute, Stockholm
Jennie Sandström (projektassistent), Avdelningen för naturvetenskap, Mittuniversitetet, Sundsvall
Utvärderingsgruppen i april 2014. Stående fr.v.: Jörg Müller, Bege Jonsson, Asko Lõhmus, Claes Bernes, Ellen Macdonald, Kaisa Junninen. I förgrunden: Jennie Sandström och Miriam Matheis (mastersstudent). Foto: Sif Johansson.