Erfarenheter från medicinsk utvärdering. Intervju med Kjell Asplund

Vad överviktiga bör äta var i åratal en medicinsk stridsfråga. Men 2012 nådde expertisen samsyn efter att ha granskat och vägt samman bästa tillgängliga forskningsrön. Kjell Asplund, nestor inom medicinska utvärderingar och ledamot i EviEMs exekutivkommitté, har drivit på för att även miljövården ska vila på en sådan vetenskaplig grund.

För mycket tyckande i miljövården

Enkelt uttryck handlar det om att sålla agnarna från vetet. De metoder som har bäst effekt ska spåras och det som gör mer skada än nytta avfärdas.
– Det har varit för mycket tyckande i miljövården, säger Kjell Asplund, professor emeritus i medicin.

Forskare, precis som vi alla, nonchalerar ofta fakta som inte passar in i den egna världsbilden. Men det finns, påpekar Kjell Asplund, ett antal säkerhetsspärrar så att den expertgrupp som utför systematiska utvärderingar, det vill säga tar fram en samlad bild av bästa rön, inte faller i samma grop som enstaka forskare. En sådan spärr är att all den bästa tillgängliga forskningen måste plockas fram.
– Vid litteratursökningen försäkrar man sig om att allt av relevans dyker upp. Allt ska upp på bordet. Inte bara rön som stämmer med den egna synen.

Kjell Asplund. Foto: Magnus Aronson.

Kjell Asplund. Foto: Magnus Aronson.

Vi ses utanför SBU, Statens beredning för medicinsk utvärdering. Han parkerar cykeln och tar några långa kliv in genom svängdörren till kontorshuset i centrala Stockholm där också fackförbundet Unionen håller till. Några trappor upp finns SBU, myndigheten som sedan 27 år tillbaka samlar in, granskar, väger samman och för ut bästa forskningsrön och metoder inom hälso- och sjukvården. Kjell Asplund, före detta generaldirektör för Socialstyrelsen och tidigare ordförande för SBUs styrelse, har gedigen erfarenhet av det arbetet. Bland annat av hur låsta positioner lösts upp tack vare systematiska utvärderingar.Mat vid fetma är ett bra exempel säger han. 2012 nådde forskarna en samsyn efter att ha utvärderat vetenskapliga rön. Dessförinnan gick stridens vågor höga. Ena sidan förespråkade lågkolhydratkost med extremt mycket fett och bara lite bröd och potatis. Motståndarna ansåg att allt animalt fett, till exempel grädde, var farligt och att kolesterolet skulle sticka i höjden med en sådan diet.
– Slutsatsen blev att lågkolhydratkosten kortsiktigt inte hade de stora risker som motståndarna sa, men att det inte finns några långtidsdata. Vill man vara långsiktig är lågkolhydratkosten alltså experimentell.

Säkerhetsspärrar hindrar partisk världsbild

Professor Asplund är numera pensionär men också ordförande i SBUs vetenskapliga råd. Därtill ofta anlitad expert på hur man tar fram evidensbaserad vård – vård som baseras på bästa tillgängliga forskningsrön. Just nu sitter han i den kommission som ska utreda eventuella systemfel vid vården av Sture Bergwall, dömd för åtta mord under namnet Thomas Quick men nyligen friad efter en skandalomsusad resningsprocess.

Kunskaperna om hur man granskar och väger samman forskningsresultat är ett skäl till att han ingår i EviEMs exekutivkommitté. Han drev på för att EviEM skulle inrättas 2012 därför att han anser att även miljövården skulle vinna stort på att vara evidensbaserad. Och han har fler exempel på säkerhetsspärrar som ska hindra att de expertgrupper som på EviEMs uppdrag utvärderar miljöfrågor landar i en partisk världsbild.
– Statistiska metoder används för att avslöja publication bias, det vill säga att fynd som går emot en hypotes inte alltid publiceras eller hamnar i mindre kända tidskrifter. Expertgruppen representerar också olika typer av kunskap, yrken och infallsvinklar. Om en fråga är kontroversiell finns båda sidor med. Dessutom granskas utvärderingen av utomstående experter.

Redan när expertgruppen tillsätts gäller det att tänka till. Vilka kan komma ifråga? Helst de ledande inom området förstås, men de ska också vara nyfikna på olika synsätt och inge förtroende hos de som ska använda resultaten. Och, inte minst, kunna tänka analytiskt.
– Framgångsrika forskare har ofta ett väl utvecklat analytiskt sinne, men att säga att alla forskare har det vore en grov överdrift.

Dagens forskarsamhälle belönar det som kallas excellens. Excellenta forskare är ofta jagstarka. Men, betonar Kjell Asplund, en systematisk utvärdering är ett teamwork och kräver personer som kan samarbeta. Framförallt bör de vara beredda på hårt arbete.
– Nästan alla som är med i sådana här projekt blir överraskade av hur mycket litteratur som finns och hur mycket man måste sortera bland.

SBUs utvärderingar görs mestadels av nyckelpersoner inom svensk vård som sedan lätt kan föra ut resultaten. EviEMs experter är till stor del internationella forskare. Å andra sidan har EviEM redan från början en tät dialog med intressenter i Sverige.
– Det skulle SBU kunna lära av. Det skapar goodwill och nyfikenhet på resultatet.

Interaktiva metoder är överlägset om man vill nå ut

Att kommunicera  nya rön är omvittnat svårt. SBU har en gräddfil till påtryckare eftersom det är en statlig myndighet. De medicinska utvärderingarna blir till rapporter och skickas till Socialstyrelsen som skriver nationella riktlinjer utifrån dessa. EviEM är ett oberoende forskningsråd, men skulle, anser Kjell Asplund, på samma sätt kunna leverera rapporter till Naturvårdsverket som underlag till nationella råd.

Faktablad är ett annat sätt att synas. SBUs faktablad läggs ibland ut på apotek. Skriftligt material och enstaka föredrag har dock visat sig ha begränsat genomslag.
– Seminarier och andra interaktiva metoder är överlägset enkelriktad information när det gäller att nå ut.