SR6 Hur inverkar skötsel av skyddad skog på den biologiska mångfalden?

Att bränna skog kan vara ett sätt att långsiktigt bevara dess biologiska mångfald.
Foto: Trons/TT bild.

Bör skyddade skogar lämnas helt i fred, eller behövs någon form av aktiv skötsel för att de ska kunna bevara sin biologiska mångfald? Den frågan debatteras i dag flitigt inom naturvården. EviEM har nu genomfört en systematisk kartläggning av det vetenskapliga underlag som finns på området.

Utvärderingsstatus (Avslutad 2015)

Fri utveckling eller naturvårdande skötsel

Det storskaliga skogsbruket har det senaste århundradet fått allt större inverkan på skogens biologiska mångfald. För att bevara åtminstone en del av den hotade mångfalden har man här och var undantagit skog från avverkning, antingen genom att skydda den i reservat eller genom att skogsägare frivilligt avstår från att bruka vissa områden. Skog som på det här sättet har avsatts för bevarande har i de flesta fall lämnats mer eller mindre orörd – man brukar säga att den får genomgå fri utveckling.

Men i en del skyddade skogar är biologisk mångfald och andra naturvärden i stor utsträckning ett resultat av gångna tiders störningar eller ingrepp, exempelvis skogsbränder, skogsbete eller småskalig avverkning. Om sådana skogar lämnas helt i fred kommer de efterhand att förändras. Vanligen blir de allt tätare och mörkare, vilket kan missgynna många av de arter man egentligen ville skydda. För att skogar av det här slaget ska kunna behålla sin mångfald kan de därför behöva någon form av naturvårdande skötsel, såsom bränning, gallring, återupptaget skogsbete eller borttagning av gran.

De senaste åren har intresset för sådana skötselinsatser ökat, men åsikterna går isär inom naturvården om hur aktiv skötsel av skyddad skog bör vägas mot fri utveckling. Ett val mellan dessa båda alternativ måste också göras om man vill restaurera skog som tidigare varit intensivt brukad, dvs. låta den återgå till ett naturligare tillstånd.

För att sammanställa och analysera vad vetenskapen har att säga i frågan inledde EviEM år 2014 en utvärdering av hur den biologiska mångfalden i skogar som avsatts för bevarande eller restaurering påverkas av aktiv skötsel kontra fri utveckling. Ordförande i utvärderingsgruppen är Bengt Gunnar (Bege) Jonsson, professor i växtekologi vid Mittuniversitetet i Sundsvall, och projektledare på EviEM är Claes Bernes.

Systematisk kartläggning av kunskapsunderlaget

Som ett första steg mot en mer fullständig analys har vi utfört en systematisk kartläggning. En sådan kartläggning ger en överblick över kunskapsunderlaget i form av en databas med beskrivningar av relevanta studier. Den sammanställer däremot inte de resultat som rapporteras i studierna.

Vi har letat fram studier av olika slags ingrepp med vars hjälp man skulle kunna bevara eller återställa skogens biologiska mångfald i ett eller annat avseende. Vi har inte bara sökt efter studier av ingrepp i skogsreservat utan också efter användbara data från brukade skogar – vissa skogsbruksåtgärder har studerats från ett naturvårdsperspektiv, och erfarenheterna därifrån skulle kunna vara till nytta även för naturvården.

Eftersom utvärderingen tillkommit på svenskt initiativ har vi fokuserat på de skogstyper som förekommer i Sverige. De skogarna ingår emellertid i vegetationszoner som sträcker sig över stora delar av världen, och vi har letat efter användbara studier från hela detta område. Det betyder att resultaten av vår utvärdering bör vara av intresse för naturvården inte bara i Sverige utan också på många andra håll.

Över 800 relevanta studier påträffade

När vi sökte efter litteratur fann vi till en början nästan 17000 artiklar som skulle kunna vara relevanta för utvärderingen. Genom sållning i flera steg kunde vi sedan utesluta merparten av dessa artiklar, men 812 studier bedömdes efter detaljerad granskning som användbara.
De flesta av de 812 skogsskötselstudier som ingår i kartläggningen har utförts i Nordamerika eller Europa.
Nästan två tredjedelar av de inkluderade studierna hade utförts i Nordamerika, medan återstoden främst härrörde från Europa. Av de europeiska studierna hade drygt hälften genomförts i Sverige eller Finland (69 resp. 68 stycken). De ingrepp som studerats mest var plock- eller luckhuggning, bränning, gallring samt skogsbete eller stängsling mot viltbete. Rapporterade resultat dominerades av ingreppens effekter på träd, andra kärlväxter, död ved, beståndsstruktur i höjdled samt fåglar.

Hämta resultaten här!

Vi har sammanställt data om samtliga 812 studier i en interaktiv GIS-applikation. Med dess hjälp kan man på en världskarta se var studierna har genomförts, man kan hämta alla de data som vi har registrerat om studierna, och man kan på olika sätt välja ut just de typer av studier som man själv är intresserad av. En förklaring till hur GIS-applikationen kan användas finns här.

Data om studierna finns också tillgängliga i en Excelfil (se högerspalten, där det också finns länkar till vår rapport om kartläggningen).

Fortsatt utvärdering av död ved och skogsbete

Vår systematiska kartläggning har visat på mängder av kunskap om effekter av aktiva skötselåtgärder som skulle kunna användas för bevarande eller restaurering av biologisk mångfald i skyddad skog. Den kan därigenom vara till nytta för naturvårdare, forskare och beslutsfattare. Eftersom kartläggningen även belyser viktiga kunskapsluckor kan den också inspirera till ny forskning. Därtill kan den utgöra en grund för mer ingående utvärdering av vissa delfrågor.

Med ledning av vår kartläggning har vi identifierat följande fyra delfrågor såsom tillräckligt studerade för att kunna bli föremål för sådan utvärdering:

1. Effekter på markvegetationens mångfald av plock- eller luckhuggning, gallring och borttagning av undervegetation.
2. Inverkan av olika slags ingrepp på förekomsten av död ved samt arter som är beroende av död ved.
3. Effekter av naturvårdsbränning på mångfalden inom artgrupper som inte är beroende av brand eller död ved.
4. Inverkan av boskaps- och viltbete på mångfalden bland skogslevande växter och ryggradslösa djur.

Vi går nu själva vidare med full systematisk utvärdering av delfrågorna 2, 3 och 4 (se länkar längst ned).

Utvärderingsgrupp

Bengt Gunnar (Bege) Jonsson (ordförande), Avdelningen för naturvetenskap, Mittuniversitetet, Sundsvall
Kaisa Junninen, Forststyrelsen (Metsähallitus), Joensuu, Finland
Asko Lõhmus
, Inst. of Ecology and Earth Sciences, Tartu University, Estland
Ellen Macdonald
, University of Alberta, Edmonton, Kanada
Jörg Müller
, Bavarian Forest National Park, Grafenau, Tyskland
Claes Bernes (projektledare), EviEM, Stockholm
Jennie Sandström 
(projektassistent), Avdelningen för naturvetenskap, Mittuniversitetet, Sundsvall
Utvärderingsgruppens första möte, april 2014. Stående fr.v.: Jörg Müller, Bege Jonsson, Asko Lõhmus, Claes Bernes, Ellen Macdonald, Kaisa Junninen. I förgrunden: Jennie Sandström och Miriam Matheis (mastersstudent). Foto: Sif Johansson.